Det var en gång

juni 03, 2011
Det var när jag lyckligt skulle fotografera hjortonblom i morse som den gav upp. Fick fnatt. Verktyget som hjälper mig fånga ögonblicken och allt annat pyssel. Nästan katastrof.
Samma sak hände en gång då jag var i södra Tyskland på tågluff. Den sprillnya systemkameran inköpt för att fånga de vackra vyerna. Det var ännu på vanlig filmrulletid. Kameran slutade förstås fungera hux flux mitt i bästa bergsvyerna och jag grät bittra tårar bara för den sakens skull. Den tyska kloka farbror som vi härbärgerade hos i lilla byn Berchtesgaden, han kunde ingen engelska och jag ingen tyska, men han gestikulerade och visade att jag hade det värdefullaste kvar; mina ögon och min syn.
Det var inte så tröstande då. Men jag insåg efteråt att det febrila försökandet att fånga allt genom kameralinsen fick mig att glömma att verkligen se och uppleva nuet och de vackra vyerna själv. Den kameraincidenten var nära att förstöra halva resan och nu känns det som om dagens händelse nästan vill förstöra resten av sommaren. Det är bästa tiden att fotografera nu när äppelträden och häggarna står i blom och kvällarna är långa och ljusa.
Nu ska kameran in på reparation, gudarna vet hur länge det tar, några veckor säger de som vet.
Nåjo, det finns fler kameror. Men man blir på ett med sin kamera, och en lånad kamera är inte samma sak. Gamle Minolta trotjänaren, han kanske kunde få gripa in, även om han ser lite sämre och är lite trög, efter alla år och bilder på nacken. Eller systemkameran som pajade i Berchtesgaden, som numera är reparerad och säkert ännu har en filmrulle i från 2004.

Har förresten försökt uppdatera hemsidan, och det verkar fungera lite si som så, om man t.ex har besökt sidan förr är det som om webläsaren inte vill ladda in den nya och uppdaterar man för att ladda in sidan så hittas det ingenting. Tragiskt, hav tålamod, försök "uppdatera sidan" fler gånger eller vad det står på knappen så kanske det fungerar (ifall du stött på problemet)
Tekniken är underbar bara så länge det fungerar felfritt. Och det gör den inte idag.

Men naturen är ju ändå felfri och underbar. :)

Kanske det blir att uppleva mer nu istället för att stressa kring för att jaga och fånga de mest magiska ögonblicken. En tanke, som tåls att tänkas på.
Magiskt, det var det dock häromkvällen då jag hade möte med dimma och hägg vid stenmuren, medan solen sänkte sig bakom hustaken. Vi lever på det ett tag nu istället.
Post Comment

Auto Post Signature

Auto Post  Signature