Lyckans land

maj 29, 2012

JAMEN JAAAAA!!!! Inte världens finaste bild, men jag blev så lycklig över att något annat än ogräs har börjat växa i odlingslådorna. Det är pyttepyttesmå början av rucolasallad som tittar upp. Jess..! Väx på nu bara! Undrar ju lite hur det här ska gå.. Förhoppningsvis lite bättre än med de tusenmiljoner lobeliafröna som jag mödosamt sådde och vattnade, fick att gro och sedan lyckades ta livet av... 

Från rishög till staket

maj 28, 2012

Det har varit en händelserik helg. På utsidan. En stenmur börjar ta form på gården, men det projektet har jag överlåtit till kärleken. Jag åtog mig projektet med rishögarna som jag sett lite potential i. En del av de härligt grånade grankvistarna som legat huller om buller på kalhygget på "bakgården" har fått nytt liv. Blev till en gärdsgårdsliknande spaljé som ska få en fortsättning någon annan dag. En söt inramning till gården tyckte jag, och sen ska en vacker port bli till, där någon grönt ska få slingra sig runtikring. Här kunde luktärter, klematis och andra klättersaker växa och grönska. I min vision åtminstone.
Om plantorna skulle ta och gro först förstås.

Äppelträden(?) tar sig, sakta men säkert...

 Kaukasisk förgätmigej har påtats ner i jorden... 

och en vild vit förgätmigej-variant "lånade" jag från skogen... 
Det får man väl? :)



I färgbutiken

maj 25, 2012

"kärlek vid första ögonkastet"


Måste medge att jag har blivit biten. Fått en släng av trädgårdsfeber. Helt såld.
Tänk att Lyckan kan finnas i att
få köpa hem några plantor och påta ner dem i jorden. I egen täppa. 
Ajöken rastlöshet och kappsäcksliv, nu ska jag sköta om växterna
och rota både de och mig i myllan.
Daggkåpa, förgätmigej, syren, murgröna, pelargon, klematis och allt vad de heter 
har fått följa med mig hem idag. 
Missa inte Sunds Trädgårdsdagar i helgen, perfekt läge att inspireras och shoppa växter, eller bara se på det vackra färghavet i växthuset, varifrån bilderna i det här inlägget är tagna.

"blomsterbädd"


"fyrverkeri"


"anden i petunian"



"kurragömma"



I skattkammaren

maj 24, 2012

I morse var den här. 
Vackra, vackra lilla dagg. 
Gnistrande i solens strålar. 
Värmen på väderspåmannens karta ser onekligen lovande ut. 
Och mikroskopiska grönsaksfrön har påtats i jorden och 
sommarblomster i rött, blått och vitt
nu väntar jag ivrigt på att det ska 
gro gro gro


STOPP. STANNA. PAUS.

maj 22, 2012


Det är den där tiden nu då jag vill trycka på pausknappen. 
Stopp. Stanna. Stå still en stund nu. 
Tiden då jag tycker det är som bäst. (förlåt pollenallergiker, men jag älskar den här tiden på året)
Fåglarna kvittrar som aldrig förr, ljuset är bedårande, grönskan är läskande limegrön, skir och fin och härlig så man bara vill äta av den, alla favoritblommor blommar i maj, lyckligare månad kan inte finnas. Vårtröttheten har lommat iväg, upp vaknar man ur sin vinterdvala, inspirationen väcks till liv i takt med att äppelträdet spricker, det finns mycket man vill hinna med nu, alldeles för mycket. 
Ta batterierna ur klockan och njut en stund av det 
skira gröna vackra.

Pippi på rosigt

maj 21, 2012


Det stundar för examenstider...
Det blev rosigt romantiskt på student och examenskorten för detta år kan jag lova... 
Till nästa år har jag redan tänkt ut lite annan omväxling... :)

Själv överväger jag lite omväxling till kameran och datorn. Överväger.
Igår flyttade Durrkopp och Heraeus och en härlig gammal 50-tals bäddbar variant av pinnsoffa i senapsnyans in i vårt förråd, i förrådet som borde städas så att man kunde tänka sig att vara där och greja lite. Överväger om jag skulle ta itu med någon av det som omväxling. 
Det finns förstås en hel del annat som väger över och väger mer. 
Eller nej, absolut inte väger mer än gamle Durrkopp, armarna är otroligt ömmande och blå.
Durrkopp är industrisymaskinen som jag glatt släpade till "verkstan" för ett år sedan för att jag tänkte återuppta ett brinnande syintresse,  den kan vara mycket "bra att ha". Speciellt om jag ska sy i tjocka saker. 

Vilka tjocka saker? Eftersom jag inte syr tjocka tygsaker så ofta har symaskinen stått och dammat sedan dess, så tung att ingen orkat flytta den, så inträngd att ingen kunnat nå den. Och Heraeus, den lilla runda grisen, är en brännugn som ensam åkte buss ända från närpes för att få bo med gula katten i gamla hönshuset en hel vinter. Den brände några skyltar, många proppar och mycket ström, lerskyltarna blev som uppblåsta ballonger, jag blev inte alls så biten som jag trott. 

Men de kan fortfarande vara bra att ha, så de fick flytta in i förrådet hos oss igår, på prövotid. Ifall jag skulle få en släng av syfeber och brännugnsintresse igen, som att vilja smälta glas, porslinsmåla eller vad som helst. Och sy i tjocka tyger. Pinnsoffan i senapsnyanserna ska få sig en söt makeover någon dag, den kunde bli fin som vit på verandan med rosa romantiskt blommigt tyg på har jag menat. Och då blir jag tvungen att sy i tjocka saker. 
Den ska jag visa mera av sen, den sköna prylen. Och blomlådorna, och stolen med blommor i och blomburen och de blå stolarna ska ni också få se. Pippi Långstrump och sommaren har flyttat in på vår veranda.. Solsken! :)




Det stundar för examenstider...
Det blev rosigt romantiskt på student och examenskorten för detta år kan jag lova... 
Till nästa år har jag redan tänkt ut lite mera omväxling... :)

Själv överväger jag lite förnöjande omväxling till kameran och datorn. 
Igår flyttade Durrkopp och Heraeus och en härlig gammal 50-tals bäddbar variant av pinnsoffa i senapsnyans in i vårt förråd. Överväger om jag skulle ta itu med dem. 
Det finns förstås en hel del annat som väger över och väger mer. 
Eller nej, absolut inte väger mer, tyngre saker har jag aldrig flyttat, armarna är ömmande gula och blå.
Durrkopp är industrisymaskinen som jag glatt fyndade och släpade till "verkstan" för ett år sedan för att jag tänkte återuppta ett brinnande syintresse med tanken att den kan vara "bra att ha", speciellt om jag ska sy tjocka saker. 

Eftersom jag inte syr tjocka saker så ofta har symaskinen stått och dammat sedan dess, så tung att ingen orkat flytta den, så inträngd att ingen kunnat nå den. Och Heraeus, den lilla runda grisen, är en liten brännugn som ensam åkte buss ända från närpes för att få bo med gula katten i hönshuset en hel vinter. Den brände några skyltar, brände några proppar och mycket ström, lerskyltarna blev som uppblåsta brända ballonger, jag blev inte alls så biten som jag trott. Det tog för lång tid dessutom, ugnen är ganska billig nu.

Men de kan fortfarande vara bra att ha, så de fick flytta in i förrådet hos oss igår. Ifall jag skulle få en släng av syfeber och brännugnsintresse igen, som att vilja smälta glas, porslinsmåla eller vad som helst, baka pepparkakor fast. Pinnsoffan i senapsnyanserna ska få sig en söt makeover någon dag, den kunde bli fin som vit på verandan med rosa romantiskt blommigt tyg på har jag menat. 
Den ska jag visa mera av sen, den sköna prylen. Och blomlådorna, och stolen med blommor i och blomburen och de blå stolarna ska ni också få se. Vi trollar fram sommaren nu :)

I min koja

maj 18, 2012


Har 
aldrig 
tittat så 
så nära på 
bladen förut
vilket underverk
hur de utvecklas lite 
i gången,  sakta sakta
rönnbärsträdens vingar
vecklar ut sig med prickiga 
pigor som hittat sin koja däri
undrar om de sover eller 
väntar de månne
på bättre 
väder?




Det är dags nu




Mellan blåsipp och vitsipp

maj 16, 2012

Nog hittade våren till Gunnarsberget också
björkarna har börjat få skira blad
och med lite fantasi kan man ana äppelträdens knoppar
nu blommar Vitsipporna i knuten
och Primulan 
och Löjtnantshjärtat har minsann tagit sig i kragen
vad mer kan man begära
nej, inget, inget

Snigelmaraton

maj 15, 2012

i väntan på sommarlov, dagg och solsken

två favoriter från Halloumi ön

den morgonpigges
belöning
en skattkista med pärlor full
havets blanka spegel
guppande fiskebåtar på
guldgula solstrålar i nacken
snigelmaraton på gångbanan



Husvagnsstora sniglar riskerade livet 
för att få se andra sidan av cementen
världen var inte grönare där
men det kunde ju inte sniglarna veta.

Men de gör i alla fall klokt
att inte ha så brått.





Morsdag

maj 13, 2012

Det var den vackraste virvel 
jag skådat i en ros
påminner om 
nyvispad grädde
mums

Grattis på Morsdagen alla Mammor!

Vått om fötterna

maj 12, 2012

Hopps.. Nu blev det visst vått om rötterna för lilla tallbebisen granbebisen.

I det blå

maj 10, 2012

De som varit inne på bloggen på sistone har säkert lagt märke till att jag har lite svårt att bestämma mig hur den ska se ut..och även vad den ska heta, oj, man får nästan skratta åt mig och min ombytlighet. Det kanske får vara bra så här nu. En stund. :)
Har testat de dynamiska vyerna några dagar, låter tekniskt och fint, fattar inte riktigt vad det går ut på egentligen, så nu är vi tillbaka på vad bloggen var innan. Normal.
Blåsippshavet hittade jag igår. Ett helt blått ljuvligt hav av blåsippor att krypa i...

Smultron söta

maj 08, 2012

Förresten, jag får väl passa på att göra lite smygreklam... Det finns en ny nostalgisk diktbok (på finska) ute i butikerna utgedd av Kirjapaja, Elon polkuja, suven muistoja. Med Raili Heikkiläs vackra och berörande dikter om svunna tider och minnen från förr. Dessa illustrerade med mina fotografier från olika nostalgiska idyller i Honkajoki, Nykarleby, Jakobstad, Larsmo bland annat.
Vill du ha ett eget exemplar, fråga efter den i bokhandeln eller köp den direkt av mig, e-posta; in(at)ingela.fi Bokens pris är 24,90.

Lilla Tusse lull


Hittade dem i morse i dikesrenen. Den lilla gula, en av de första blommorna jag lärde mig stava till. Det var då man satt i bänken, gapande gluggar där framtänderna skulle sitta, gummisnoddar med turkosa plastpärlor i det röda håret, av storebror ärvda senapsgula manschestersammetsbyxor och svart tuff jumper med små nitar på. 
Det var innan jag lärt mig att flickor borde klä sig i rosa och leka med dockor. Året var 1985. Eleverna satt som tysta små ljus i pulpeterna, markerade om man kunde svaret på lärarinnans fråga och fick man svara skulle man ställa sig upp och stå rakryggad bredvid sin pulpet med petroleumgrönt lock innan man öppnade sin lilla trut och tydligt sade svaret på frågan. Så fick man sätta sig igen. Lärarinnan var sträng men aldrig någonsin elak, bästa läraren jag någonsin haft. Det var disciplin och respekt i allra högsta grad. Varje dag innan vi gick hem skulle vi svara på den stränga lärarinnas "tack för idag" med ett "slut för idag" i ett kör och så gick vi ut för springa det fick vi inte. 
En visa bland många andra hon lärde oss var Tussilago-visan... 

LILLA TUSSILAGO

Lilla  Tussilago, lilla Tusse lull,
Har du målat kjolen din med solens klara gull?

Då du ler emot mej uppå dikeskant
Lyser det som våren själv så gult och nytt och grant

Lilla Tussilago, vill du lära mej
Sprida lite solsken, söka likna dej?






Den magiska källan

maj 07, 2012


Det var nästan vinter när vi flyttade in i huset. Och så kom snön och det enda vi har sett av gården och omgivningen är snö, snö och åter snö. Eftersom vi bor där tallarna står ganska höga och skuggar ganska bra hade vi inte sett snön smälta bort förrän vi kommit hem från resan förra veckan. Nu finns det förstås en del att upptäcka runt husknutarna och man är lite förväntansfull. Jag går och väntar på att äppelträden ska blomma lika mycket som en fem-åring väntar på julafton. Katastrof om det inte är äppelträd sen...

Och så har vi hittat vatten. Den av bekanta omtalade källan. En aldrig sinande vattenkälla från vem vet när...som inte varit torr, åtminstone inte de senaste 100 åren, inte ens på den torraste sommar. 
Funderingarna kring källan har i min fantasi växt till att bli ett mycket mystiskt fenomen i skogen. Sagotant som jag kanske egentligen borde ha blivit, har jag redan hunnit vara tur och retur i sagolandet, inbillat mig att vi har en skatt på bakgården, en önskebrunn, ett magiskt vattenhål, friskt källvatten som när man dricker av det blir man vacker och för evigt ung. (fortfarande påverkad av myter från den grekiska mytologin som vi lärde oss på resan, antagligen)
"Är det dethär skitiga vattenhålet som är källan?" sa jag besviket när jag såg den... Inget porlande rent vattenfall på bakgården som jag inbillat mig.. Mörkbrunt vatten med murkna löv i, i en grop i marken. Så var förtrollningen bruten.
Bestämde mig för att kolla dess källegenskaper och försökte tömma hålet, ämbar efter ämbar med vatten och skräp tills vi insåg att det går inte tömma det så att man kan rensa bottnen ordentligt. Och följande dag var hålet lika vattenfyllt igen, precis som vi anat. Läckert så, orkar vi bara tömma och rensa källan några gånger till, kanske man kan ta sig ett drickglas eller två i sommar. Riktigt källvatten med skogssmak, slurp.  


maj 05, 2012

Tio små tår

Flitens lampa lyser i regnets grådaskiga sken. Nya blompinnar med kryddnamn har fått se dagens om än något mulna ljus idag. 
Perfekt att jobba inomhus och glömma trädgårdsdrömmarna en stund. Jag har fått alldeles för stora drömmar, drömmen om en liten damm och några guldfiskar. En vacker välvd bro över lervällingen i diket och ett lusthus på andra sidan i indianskogen, lusthus med vackra rutor i. Fem hönor som går och pickar på gården, nyvärpta ägg, två bräkande får, stövlar med blommor på, blommor som vajar i vinden, vinden som susar i tallarna, mellan tallarna en randig hängmatta. Och sommarlov.  
I have a dream, upprepar jag om och om igen, som någon annan välciterad typ lär ha sagt. Det är de fina tidningarnas fel, de som jag köpte hem som inspiration igår... Man drömmer sig iväg... men visst.. mycket av det är lätt fixat. Som stövlarna.
Från det ena till det andra.. Nya kort planeras också.. På kommande är sötaste små fossingar till nya bebiskort. Oj, sådana små söta liv skulle jag gärna fotografera varje dag. 
Alldeles alldeles underbart härligt att få föreviga tio små små vickande tår! 


maj 03, 2012

Vad är det med små, små tår och fingrar som gör att man blir så betagen, rörd och allt annat däremellan. Tänk, så små har vi alla varit...Oj. Igår fick jag chansen att föreviga en kär väns härliga lilla killes små fossingar. Så söta, så bedårande, så otroligt fantastiskt.
Åh, jag blev ju helt såld.


En hälsning från Cypern


Mmm... Här kommer en bildhälsning från Cypern, efter en efterlängtad semestervecka i solen. En ny ö att förälska sig i, Cypern cypern, oj oj. Färska apelsiner, guppande fiskebåtar, iskall frappé, grillad halloumiost, solsken från blå himmel varje dag, turkost hav, röda vallmor som vajar i vinden, åsnor, kalimera och kalamari och allt som ryms där emellan. 


En åsna som kliade sig bakom örat var höjdpunkten uppe i bergen. Där fotograferade vi oss med snön som ännu fanns kvar på vägrenen, som om vi aldrig sett snö förut. 


Hamnen i Kato Pafos en stilla morgon.


Sköna vallmor på vägen under morgonpromenaden. 


Fina apelsinträd i bergsbyn Omodos. 
Drömmen om apelsinträd på bakgården väcks till liv, jo jag tackar jag.


Vackra parasoll.. paraplyer, vad heter det. Nåjo, vackra skapelser i butikerna i Nicosia.


Gumman i Omodos.


 Gubbarna har samling kring spelbordet i Nicosia.

Fiskebåt utanför Kato Pafos en arla morgon.


Den gamla fyra i Pafos beundrades varje morgon... 
Fotograferade varje morgon dessutom :)


Auto Post Signature

Auto Post  Signature