Lilla Tusse lull

maj 08, 2012

Hittade dem i morse i dikesrenen. Den lilla gula, en av de första blommorna jag lärde mig stava till. Det var då man satt i bänken, gapande gluggar där framtänderna skulle sitta, gummisnoddar med turkosa plastpärlor i det röda håret, av storebror ärvda senapsgula manschestersammetsbyxor och svart tuff jumper med små nitar på. 
Det var innan jag lärt mig att flickor borde klä sig i rosa och leka med dockor. Året var 1985. Eleverna satt som tysta små ljus i pulpeterna, markerade om man kunde svaret på lärarinnans fråga och fick man svara skulle man ställa sig upp och stå rakryggad bredvid sin pulpet med petroleumgrönt lock innan man öppnade sin lilla trut och tydligt sade svaret på frågan. Så fick man sätta sig igen. Lärarinnan var sträng men aldrig någonsin elak, bästa läraren jag någonsin haft. Det var disciplin och respekt i allra högsta grad. Varje dag innan vi gick hem skulle vi svara på den stränga lärarinnas "tack för idag" med ett "slut för idag" i ett kör och så gick vi ut för springa det fick vi inte. 
En visa bland många andra hon lärde oss var Tussilago-visan... 

LILLA TUSSILAGO

Lilla  Tussilago, lilla Tusse lull,
Har du målat kjolen din med solens klara gull?

Då du ler emot mej uppå dikeskant
Lyser det som våren själv så gult och nytt och grant

Lilla Tussilago, vill du lära mej
Sprida lite solsken, söka likna dej?






Post Comment

Auto Post Signature

Auto Post  Signature