Alice i underlandet

juli 24, 2012

Nej. Jag tänker inte tröttna på blommor. Så det här är bara en enformig blomblogg. 
Ja, så är det nog bara.
Och jag tröttnar inte på färg heller. Man blir så glad av den efter att ha sett på sepia ett tag. Färgen. Och allra gladast blir man av att ha den alldeles utanför dörren. Den där färgen. Klockorna som blommar i vår trädgård är nästan stora som kaffekoppar. Som små kaffekoppar. Okej. Som dockservicen kanske. Men vackra. Så vackra, häpnadsväckande, förbluffande, amazing rent av, att jag känner mig som Alice i underlandet. 





Post Comment

Auto Post Signature

Auto Post  Signature