Kroki och tussilago

april 29, 2016

 Igår var en riktigt bra dag. Eller va?
Solen sken, temperaturen var över tio plus och lite till.
Vårkänslor, fågelkvitter och måsskrik.
Vi tog en paus mitt i dagen och 
traskade en tur från Sundby till Karby och hem igen, genom skogen.
Elva kilometer och hälften i skog utan stigar, skryter med mina egna bravader. 

Tanken på varg slår en förstås när man står ensam mitt inne i djupaste urskogen
av Sundbys tätaste granskog, utan stigar.
Om det kommer någon som vill äta upp oss? Vad göra?
Nej, inte är vi rädda för stora stygga vargar. Bara lite.
Huggormar är vi däremot riktigt rädda för. 

Först blev jag vettskrämd när jag hörde att varg synts till i kommunen. 
Men ska man vara rädd för alla faror här i livet
så kan vi ju inte gå utanför dörren längre. 
Det kan komma en självmordsbombare på min flygplats. 
En varg kan ha stigit upp med fel fot och stå på min stig. 
En björn kan ha blivit utan nattamat å vädra sig till oss
eller jag kan lägga en brödbit i halsen och dö.
Allt kan hända.
Därför beslöt jag mig för att jag inte orkar gå och vara rädd. (bara lite)
Du då, är du rädd ute i skogen?

Turen igår gick bra. Inga större fadäser, bara småskit. 
Vi bångade ett rådjur, en humla, några nässelfjärilar,
en massa fåglar vi inte kan namnet på
och mitt på en åker stor som fem fotbollsplaner minst
ser jag EN knallgul liten klick som lyser på min stig.

Tussilago farfara! (latinska namnet)

Lilla guling, du lyste upp min dag!
Och jag log så stort och varmt, det värmde ända ner i tårna.

Ja, jag log ända tills hunden hittade lite exkrementer
och rullade sig i denna hög som någon nödig typ hade bemödat krysta ur sig mellan stubbarna.
Blir man nödig så blir man, men en tvåbent som skiter i skogen skulle gärna få täcka över det lite...
Nåjo.
Det finns ju duschmöjligheter och hundshampo, tack och lov.

För att fullända den perfekta dagen åkte jag till skolan på krokilektion och ritade av nakenmodell. 
Det är svårt och roligt, för det mesta. Om man övar
tillräckligt länge, så blir ögat bättre på att se former, ljus och skugga,
och handen skickligare att rita. Hoppas vi väl.

Med andra ord, var det en ganska lyckad dag trots bajskalaset.
Tussilull.
mobilbild..men det får duga..

Post Comment

Auto Post Signature

Auto Post  Signature