Konstresa & Vedic Art

september 10, 2018
Vedic Art under ett underbart träd.

Jag skulle ju skriva mer om min konstresa, sa jag.
Det är bara det att jag träffar jätteofta två olika typer, Jag-ska-Bara och Gör-det Sen. :)
Ja'ska-bara det här och det här innan och Görde Sen har alltid nåt annat i kikaren.
Nu har den här damen fått nog av Jaska Bara.
Nu börjar en ny tid med Gördet punkt Nu.


För två veckor sedan ungefär åkte jag iväg på konstkurs till Sintra i Portugal för att delta i något som heter Vedic Art. Det var min andra kurs i Vedic Art och den här gången deltog jag i kursnivå två. Den första kursen tog jag i våras på Gran Canaria. Det finns två nivåer, grundkurs och fortsättningskurs och man kan gå dem hur många gånger som helst, varje gång kommer medföra något nytt. Vedic Arts grundare hette Kurt Källman och Öland i Sverige är Vedic Art's hemort, så att säga.

Vedic Art handlar inte om hur man målar, med vilka tekniker eller vad man målar. Det handlar mera om att hitta sin skaparglädje, gå in i sig själv, som i en meditation och att måla intuitivt. Det är här som det härliga kommer in. Att Vedic Art inte handlar om att prestera eller att kunna måla. 
Alla kan måla, även de som säger att de inte kan. 
Så vad målar man då? Det handlar inte så mycket om vad man lägger på pappret, det handlar mera om vad som händer på insidan. Personlig utveckling är ett annat ord som kanske skulle passa bra att beskriva den här konstformen med tror jag.
För mig handlar Vedic Art om att hitta det där inre barnet, som skapade kravlöst och utan prestation, som älskade att skapa och gjorde det med hela hjärtat och som inte ännu hunnit lära sig om vad som är rätt och fel, fint eller fult. Vedic Art handlar om att hitta sig själv genom kreativiteten och det är en enormt läkande process. 

Att hitta sin inre kärna.

Båda kurserna jag deltagit i har varit totalt olika för mig personligen, men båda kurserna lika viktiga och lärorika på ett själsligt plan och ja, jag kan säga att dessa kurser har förändrat något i mitt liv. 

Jag har gått konstskola för vuxna och jag har tyckt att jag är värdelös på att måla. Jag har känt att ingen teknik funkar för mig, och varit låst vid att jag inte är tillräckligt bra på någonting. Det är väl lite så skolor fungerar, vi ska bedömas, kritisera och kritiseras, fel å rätt, rätt teknik för fel penna och fel teknik för rätt pensel och rätt penna i fel hand och tvärtom och kra kra kra. Men. Den största kritikern är ju i grund och botten en själv, men någonstans har man väl lär sig det också.

Men Vedic Art är något helt annat. Alla kan måla, bara man hittar sitt uttryck.

Hur släpper man på spärrarna, på prestationen?

Vedic Art är som att glänta på dörren eller fönstret och se, vad finns det där inne? Vad är det som vill ut? Vågar jag ta fram det? Och vad är det som vill komma in? Vågar jag släppa in det?


Sakta ner - Slow down - även om världen spinner runt, hitta din egen rytm.
Vedic Art består av 17 grundprinciper. Man får en princip och går in i tanken om den. Och börjar måla, helst stänger man av hjärnan och tankarna och bara går på känslan. 




Kursen hölls i en privat villa i den lilla byn Colares i Sintra, Portugal. [inte den på bilden dock] En magisk frodig plats och villan vi bodde i hade en underbar utsikt med vingårdar runtom.

Lärarna Lorelai Dali från Irland och Violetta Brandys från England skapade tillsammans en alldeles underbar kursvecka åt oss deltagare. 



Sista kvällen höll vi utställning av våra verk och då var det fritt fram att kommentera varandras bilder, något som vi inte fått göra under processens gång.


Och kvar, efter en vecka med skratt och tårar; en enorm Tacksamhet. 
Bara tacksamhet, över nya vänner från olika håll i världen. 
Nya insikter om mig själv. Nya ord i min engelska vokabulär.
Och ett nytt målaruttryck.
Och ja, jag hittade glädjen i färgerna och formerna.
Ha en fin dag,
med kärlek,
Post Comment

Auto Post Signature

Auto Post  Signature